Björnandan
Wiraspelen har alltid varit någon som engagerar, som folk tar semester för, som folk planerar sommaren utifrån och som folk längtar till. Min stora fråga är bara "vad händer"?!
Jag läser att Wiraspelare funderar på att hoppa av. Jag måste erkänna att jag själv tänkt tanken när ingenting känns sådär ljust och glatt längre. Men det går inte. Sommaren skulle inte vara någon sommar utan Wiraspelen, det skulle kännas så tomt.
Men VAR kan man göra en förändring? HUR kan man få i genom en förändring? VAD vill man förändra?
Jag vill inte använda den här bloggen för att hoppa på människor, för jag vill framhäva det vackra med Wiraspelen. Men jag undrar om det inte är så att vi som känner den här totala känslan för spelen, är just vi som har Björnandan kvar i oss. Och om de som verkligen har det skulle hoppa av, då kommer den ju inte finnas kvar alls längre. Och tro mig när jag säger att det inte skulle vara Björns högsta önskan.
Nej, jag tycker i stället att vi ska hålla ihop. Ställ tillbaka kistan, för WIRAS skull! Försöka behålla den positiva attityden och den värme vi känner inför föreställningarna, inför varann och inför allt runt omkring. Få den att smitta av sig på de nya som kommer så vi istället bygger upp den sanna andan igen. Det skulle nog vara Björns högsta önskan.
Det är starka känslor, det blir så när det är någonting som engagerar så många och berör så många fler. Men är du som jag, Wiraspelare i själ och hjärta, så har du hamnat bland vänner om du läser den här bloggen. Jag är glad att den har börjat spridas, det är aldrig roligt att skriva för tomma... ja vad ska man säga? Nätutrymmen?
Det finns en länk precis nedanför det här inlägget som säger kommentarer, den är väääldigt liten, men den finns. Efter alla kommentarer kan nya kommentarer läggas in. Titta där, för jag blir glad om ni skriver.
Med hopp om fortsättning på våren och att vi ska höras snart igen!
SOL&SPEL-TOPPEN
Andra Wiraspelare har hittat hit. Vi kommer hålla bloggen levande med mina inlägg och era kommentarer. Jag gillar er.
Och nu är den här, våren! När man kan plocka av sig vinterjackan och ställa fram klockan, då, DÅ är det INTE långt kvar till Wiraspelen!
REGN&INSTÄLLT-BOTTEN
1:a april igår, någon som vart lurad? Jag blev...
Ja, det vore väl underbart om vi fick tillbaka Björn Strands anda igen. Trivseln och glädje måste komma tillbaka. Wiraspelen är ett ju ett måste för så många. Men hur skall de som styr och ställer förstå att skeppet är på väg att få slagsida och görs inget kanske det sjunker? "Må gud bevara Wira, bevara Wira för all evig tid."
Som gammal Wira-entusiast tacka man för varje inlägg på den här sidan!! Det verkar som om vi alla önskar oss tillbaka till den härliga tiden då Wira-spelen var en glädje att både deltaga i och att längta till. Både som engagerad och som publik. Hoppas att många fler hör av sig till den här sidan, så vi kan ventilera våra tidigare erfarenheter, och kanske komma
på något sätt att förmedla allt posetivt som vi upplevt, till den nya deltagarna.Kanske kan vi på det sättet få alla att ha en mer glädjefull inställning till vad Wira-spelen alltid, tidigare, har stått för. Samhörighet mellan alla deltagare, agerande på scenen, bakom scenen,, administration, sponsorer mfl. Alla var lika viktiga! Alla behövdes!! Det var "Björnandan""
Jag har en förhoppning om att det går att återskapa Björnandan, så länge vi "gamla rävar" håller oss kvar och har möjlighet att föra den vidare. Svårigheten ligger i, precis som "Smehalvan" uttrycker, att få ledningen att förstå vad det är som Wiraspelen egentligen handlar om, som gemenskap och glädje, och att det är allas Wiraspel. Något vi ska vara stolta över. Hur ska man lyckas med detta?
Jag tycker att spelen bara blir bättre och bättre för varje år. Förstår inte vad allt missnöje kommer ifrån?!
Underbart och se alla entusiastiska eldsjälar=)!!
//Lina Strand
